Från början var det min mamma (Inger 74) och jag (Lisa 42) som hade tänkt göra en gemensam camino vid tillfälle. Faktum är att det är mammas vandringskompis Gun som kom med idén. Tyvärr kunde hon inte följa med oss denna gången.
I augusti 2017 föddes lille Isak och med honom möjligheten till en längre ledighet. Under hösten funderade jag på om detta var något jag ville. Svaret visste jag för redan när mellanpojken, idag 8 år, var liten tänkte jag att jag kunde gå med vagn. Efter att ha sett en dokumentär om en kvinna som gick med sin bror och ett litet barn tänkte jag, kan hon så kan jag! Olika omständigheter gjorde dock att jag inte kunde ta ”ledigt” från mitt vanliga liv.
I januari 2018 påbörjades förberedelserna. Inköp av ryggsäck och ullstrumpor. Provgång med olika vagnar och packning.
En dag i slutet på januari frågar äldste sonen 12 år varför jag har en guidebok om Santiago de compostela? Ligger det i Spanien? Ska mormor och du gå den? Ska Isak med? Uhum, mmmm….
– Vill du följa med?!
– Får jag det?!
– Klart du får om du vill!!!?
Samma procedur igen, ryggsäck, ullstrumpor, men också nya skor och ut och provgå med barnen och packning. Efter att ha gått till Ikea 5 km är kommentaren. – Var det inte längre?!
Så in med ledighetsansökan till skolan och bokning av biljetter.
6/5 Flyg Köpenhamn – London – Santiago de Compostela
7/5 Buss till Sarria
8/5 Startar gå från Sarria ?
Vi räknar med ca 1 mil per dag då vi har Isak 8,5 månader att ta hänsyn till.
Nervös?! Njae, men jag hatar att packa. Det blir så rörigt och så har jag en förmåga att slänga ner bra att ha saker i sista minuten.